Miniguide

Boyta takhöjd: mätning för att mäta boyta, boarea och biarea

Boyta takhöjd avgör om en golvyta räknas som boarea eller biarea. Se vilken takhöjd som krävs, hur snedtak mäts och vad som gäller för källare och förråd.

A
Anna Lindqvist
Inrett vindsrum med snedtak, mjukt dagsljus och ett måttband på trägolvet

Boyta takhöjd handlar om ett enda avgörande mått: en golvyta måste ha minst 1,90 meter i takhöjd för att över huvud taget räknas in i bostadens area, som boarea eller biarea. Är takhöjden lägre i hela utrymmet är ytan helt enkelt inte mätbar och räknas bort ur totalarean.

Den här guiden går igenom exakt vad som krävs för att en yta ska klassas som boarea eller biarea, hur mätreglerna fungerar vid snedtak, och vad som gäller för källare, garage och andra utrymmen med begränsad takhöjd.

Vilken takhöjd krävs för att en yta ska räknas som boarea och biarea?

Mätreglerna för boarea och biarea utgår från Skatteverkets mätregler för småhus, som i sin tur bygger på svensk standard för area- och volymberäkning av byggnader. Kravet är entydigt: golvytan måste ha en fri takhöjd på minst 1,90 meter för att alls tas med i totalarean, oavsett om ytan sedan hamnar i boarean eller biarean.

Ett vanligt våningsplan utan snedtak mäts mellan ytterväggarnas insidor strax ovanför golvsockeln, och allt som ligger innanför väggarna räknas med, även innerväggar och mellanväggar upp till 30 centimeter tjocka. Undantaget är just utrymmen där takhöjden understiger 1,90 meter, samt ytor som inte går att nå inifrån via en dörröppning, trappa eller permanent stege.

Skillnaden mellan boarea och biarea handlar inte om takhöjden i sig, utan om vad rummet används till. Boarea är golvyta i utrymmen avsedda för boende, som vardagsrum, sovrum och kök ovan mark, medan biarea är exempelvis förråd, garage och pannrum, eller en källarvåning där hela ytan ligger under mark. Samma takhöjdskrav på 1,90 meter gäller i båda fallen.

Hur mäts boarea och biarea vid snedtak i en lägenhet, och när blir mätningen felaktig?

I ett rum med snedtak, till exempel en inredd vind, går det inte att bara mäta från yttervägg till yttervägg som i ett vanligt våningsplan. I stället utgår mätningen från den punkt där takhöjden är exakt 1,90 meter, och därifrån räknas golvytan ytterligare 60 centimeter ut mot fasaden som boarea.

För att våningsplanet eller rummet överhuvudtaget ska räknas med krävs dessutom att bredden vid 1,90-meterslinjen är minst 60 centimeter. Är utrymmet smalare än så på hela sin längd, till exempel en spetsig vindsvinkel, räknas ingen del av golvytan med i arean alls. Har hela våningsplanet en takhöjd på minst 1,90 meter rakt igenom, till exempel i en takkupa, mäts i stället hela ytan som boarea utan avdrag.

Situation vid snedtakRäknas som boarea?
Golvyta med minst 1,90 m takhöjd, upp till 60 cm ut mot fasadJa
Golvyta bortom 60 cm-gränsen, även om taket är högreNej, ej mätbart utrymme
Hela våningsplanet under 1,90 m takhöjdNej
Takkupa med minst 1,90 m takhöjd rakt igenomJa, hela kupan

Ett vanligt fel som gör mätningen felaktig är att mäta 60 centimeter från ytterväggen i stället för från punkten där takhöjden faktiskt är 1,90 meter. De två punkterna sammanfaller sällan i en lägenhet med brant takvinkel, och felet kan ge en boarea som är flera kvadratmeter fel.

Vad gäller för källare, trappa och boytan i våningsplan där du vill bo?

Källarvåningar räknas alltid som biarea, aldrig som boarea, eftersom hela planet ligger under mark, oavsett hur hög takhöjden är. Kravet på minst 1,90 meter i takhöjd gäller ändå för att golvytan ska tas med i mätningen: har källaren delar med lägre takhöjd, till exempel vid rörledningar eller ett upphöjt golv, mäts bara den del där taket faktiskt når upp till gränsen.

Garage och förråd som ligger utanför själva bostaden hanteras på samma sätt. Ett fristående garage eller förråd som inte nås inifrån bostaden räknas som biarea om det går att komma in i utrymmet, men precis som med källaren faller delar med lägre takhöjd än 1,90 meter bort ur mätningen. Balkonger och inglasade altaner räknas aldrig som boarea eller biarea, oavsett takhöjd.

En trappa mellan två våningsplan räknas alltid in i boytan, oavsett takhöjd ovanför trappsteget. Vill du kunna bo och sova i en inredd källare räcker det inte att bara boarean stämmer: rummet behöver också uppfylla krav på utrymningsväg och ventilation, utanför själva areamätningen.

Det är värt att skilja mätreglerna för boarea och biarea från de krav på rumshöjd som Boverkets byggregler ställer för att ett rum ska vara godkänt som bostadsutrymme. Boarea-måttet på 1,90 meter avgör bara vilken yta som räknas in i bostadens totalarea vid en mätning eller värdering, medan Boverkets funktionskrav på rumshöjd styr om rummet över huvud taget får användas som till exempel sovrum i en nybyggnation.

Vilken skillnad finns det mellan boyta och biyta, och hur kan du öka boarean?

Boyta är den vardagliga termen för boarea: golvyta i rum avsedda för boende som nås direkt inifrån bostaden. Biyta, eller biarea, är golvyta i förråd, garage och källarplan, med samma takhöjdskrav på 1,90 meter men utan boendefunktion. Standard vid nybyggnation är att maximera boarean, eftersom det är den siffran som avgör bostadens marknadsvärde. Vill du öka boarean i en befintlig bostad är den vanligaste vägen att höja takhöjden där den i dag ligger under 1,90 meter, till exempel genom att sänka källargolvet eller bygga om en oinredd vind.

Vanliga frågor och svar om boyta, mätregler och standard takhöjd

Räknas en garderob eller klädkammare med lägre takhöjd in i boarean?

Ja, om garderoben eller klädkammaren ligger innanför bostadens ytterväggar och har minst 1,90 meter i takhöjd, räknas den in på samma sätt som övrig golvyta i rummet. Är höjden lägre, till exempel längst in under ett snedtak, gäller samma 60-centimetersregel som för resten av utrymmet.

Hur påverkar en trappa mätningen av boarean?

Trapputrymmen mäts på samma sätt i varje våningsplan som om det fanns golv där, vilket betyder att du inte räknar bort ytan under trappan i något av planen. Ett gemensamt trapphus mellan två lägenheter i samma byggnad räknas däremot varken som boarea eller biarea för den enskilda bostaden.

Vad händer om jag höjer takhöjden vid en ombyggnation?

Om en ombyggnation gör att takhöjden i ett tidigare för lågt utrymme höjs till minst 1,90 meter kan ytan gå från att vara ej mätbar till att räknas som antingen boarea eller biarea, beroende på hur rummet används och nås. Det är en vanlig anledning till att biarea, som en inredd vind, i praktiken kan omvandlas till boarea efter en renovering.

Varför skiljer sig boarea från den yta en mäklare anger vid försäljning?

En del äldre annonser och tidigare mätningar har använt andra mätmetoder än dagens standard, vilket kan ge en boarea som inte stämmer exakt med en ny mätning enligt samma regler. Vid en försäljning är det därför vanligt att en oberoende areamätning görs för att säkerställa att boarean är korrekt innan bostaden annonseras.